Ungdomsarbetslösheten drabbar ungdomar olika

Det är belagt att arbetslöshet i många fall leder till ohälsa i form av exempelvis psykosomatiska besvär, såsom nedstämdhet, rastlöshet och ångest. För andra leder dock arbetslösheten inte till ökad ohälsa. Det finns en stark koppling mellan personlighetstyper och ohälsa vid arbetslöshet. Därmed bör arbetsmarknadspolitiken individanpassas.

Värmlandsstudien

En doktorsavhandling från Karlstad universitet av Ulla Rantakeisus syftar till att förklara variationer i arbetslöshetens konsekvenser, med tonvikt på psykisk hälsa. Den baseras på djupintervjuer av ungdomar som är arbetslösa i sex Värmlandskommune.

Störst ohälsa bland arbetsvilliga arbetslösa

Resultaten ger en mångsidig bild av hur arbetslöshet påverkar vårt välmående.
Studien visar att huvuddelen av de arbetslösa har en mycket stark vilja att arbeta. Personer med större vilja att få arbete är de som upplever störst psykisk ohälsan när de blir arbetslöshet.

Arbetsmarknadspolitika åtgärder otillräckliga

I många fall räcker inte arbetsmarknadspolitiska åtgärder till för att tillfredsställa detta psykosociala behov av arbete. Studien visar dock att aktiva arbetsmarknadspolitika åtgärder fyller många viktiga syften som bör poängteras, såsom att arbetslösa kvarhåller sina yrkeskunskaper, och får ökade möjlighet till arbete genom arbetsmarknadsutbildning.

Dålig ekonomi ger större ohälsa

Som väntat är även privatekonomin starkt kopplad till hälsa/ohälsa, ju mer problematiska de ekonomiska förhållandena är och framförallt upplevs vara, desto större risk har arbetslösa att råka ut för dålig hälsa. Därmed är det viktigt att även säkerställa den ekonomiska förlusten vid arbetslöshet ligger på en acceptabel nivå.

Frifräsarna drabbas minst av arbetslöshet

Ungdomar har olika sätt att se på sin arbetslöshetssituation, men även detta skiljer mellan olika ungdomar. I doktorsavhandlingen presenteras fyra olika idealtypiska förhållningssätt; Sökare, frifräsare, vinddrivna och traditionalister. Det finns ett samband mellan dessa idealtyperna och till olika köns- och klassmönster. Dessutom skiljer sig ohälsan åt mellan dessa grupper. I synnerhet ”frifräsarnas” ohälsa skiljer sig starkt frön övriga idealtyper på ett positivt sätt.

Anpassa arbetsmarknadprogram efter idealtyperna

Den skillnad som uppmärksammades i studien mellan olika idealtyper visar klart att arbetsmarknadspolitiska program riktade mot arbetslöshet bland ungdomar bör få olika inriktning.
Främst handlar det om att säkerställa att långtidsarbetslöshet bland ungdomar inte blir permanent.
I synnerhet är det av betydelse att man uppmärksammar ”vinddrivnas” behov av individuellt anpassade insatser. Först när man tar hänsyn till att ungdomar faktiskt förhåller sig till sin arbetslöshetssituation på olika sätt, kan myndigheterna arbeta bekämpa undomsarbetslösheten effektivt.

Även skilda uttryck för flexibilitet hos ungdomarna bör uppmärksammas, där exempelvis olika klassbakgrund kan påverka hur de ser på att få en anställning. Även inställningen till att skola om sig, utbilda sig och flytta varierar markant, vilket de myndigheter som arbetar med arbetslösa ungdomar bör ta hänsyn till. Detta begränsar även den frustation och oro som vissa arbetslösa ungdomar ger uttryck för.