Arbetslösa blir politiskt passiva

Ny forskning visar att personer som blivit arbetslösa ofta blir politiskt passiva, dvs röstar i lägre utsträckning i allmänna val, och misströstar politiken som en väg att påverka sin situation. En doktorsavhandling från Uppsala universitet av Per Adman visar att de arbetslösas politiska ointresse gör dem mindre intressanta som väljargrupp och att deras intresse därmed riskerar att försummas av de politiska partierna.

Statistik visar att arbetslösa är mindre politiskt aktiva, genom att deras röstdeltagande i allmänna val minskar, samt deras delaktighet i politiska manifestationer som exempelvis namninsamlingar och demonstrationer. Den arbetslöse är även mindre aktiv i att kontakta politiker och andra företrädare för samhällspolitiska institutioner, och har mindre tro på politiken som en arena att påverka samhället.

Arbetslösa blir i synnerhet grupper som är mindre politiskt aktiva, som exempelvis invandrare och lågutbildade. Vid arbetslöshet försvagas därmed deras politiska inflytande ytterligare,  vilket kan tyda på problem i den svenska demokratiska strukturen och att den politiska jämlikheten har brister. Därmed riskerar de arbetslösas intressen att försvagas ytterligare när beslut fattas i politiska församlingar.

Förklaringen till arbetslösas politiska passivitet är att förlusten av arbete försämrar resurserna för politisk aktivitet, då det det hämmar arbetslösa deltagande i nätverk där förfrågningar om politiskt deltagande sker, såsom i föreningslivet eller på arbetsplatsen. Intresset för politik minskar dock inte bland de som förlorat jobbet, varför stöd saknas för teorin att de arbetslösas politiska passivitet skulle bero på bristande vilja.e är arbetet en lämplig plats för medborgarna att träna sig i demokrati, så att de själva kan delta i politiskt beslutsfattande. Per Adman finner dock inga bevis för att ökad demokrati på arbetsplatsen leder till att de anställda blir mer politiskt aktiva. Även detta resultat motsäger tidigare forskning.